Hoppa till innehållet

uthållighet

Definition från Wiktionary, den fria ordlistan.

Svenska

[redigera]

Substantiv

[redigera]
Böjningar av uthållighet  Oräknebart
utrum Obestämd Bestämd
Nominativ uthållighet uthålligheten
Genitiv uthållighets uthållighetens

uthållighet

  1. det att vara uthållig
    Etymologi: Belagt i språket sedan 1825.[1]
    Besläktade ord: hålla ut, uthållig
    Se även tesaurus: Mod, Kallblodighet, Kvarhållande, Verksamhetsbegär, Orubblighet, Beslutsamhet, Uppmärksamhet, Seghet, Kraftyttring, Styrka, Varaktighet, Fortsättning, Oföränderlighet, Vanlighet, Långvarighet

Översättningar

[redigera]

Källor

[redigera]
  1. Svensk ordbok: "uthållighet"