utmäta

Definition från Wiktionary, den fria ordlistan.
Hoppa till navigering Hoppa till sök

Svenska[redigera]

Verb[redigera]

Böjningar av utmäta  Aktiv Passiv
Infinitiv utmäta utmätas
Presens utmäter utmäts (utmätes)
Preteritum utmätte utmättes
Supinum utmätt utmätts
Imperativ utmät
Particip
Presens utmätande, utmätandes
Perfekt utmätt

utmäta

  1. ta värdesaker från person som vägrat betala skuld
    Besläktade ord: utmätning

Översättningar[redigera]