utrotning
Definition från Wiktionary, den fria ordlistan.
Svenska[redigera]
Substantiv[redigera]
| Böjningar av utrotning | Singular | Plural | ||
|---|---|---|---|---|
| utrum | Obestämd | Bestämd | Obestämd | Bestämd |
| Nominativ | utrotning | utrotningen | utrotningar | utrotningarna, åld. el. dial. utrotningarne |
| Genitiv | utrotnings | utrotningens | utrotningars | utrotningarnas, åld. el. dial. utrotningarnes |
utrotning
- Att utrota någon eller något
- Besläktade ord: utrota
Översättningar[redigera]
Översättningar
|
