vägkant

Svenska

Substantiv

Böjningar av vägkant	Singular		Plural
utrum	Obestämd	Bestämd	Obestämd	Bestämd
Nominativ	vägkant	vägkanten	vägkanter	vägkanterna
Genitiv	vägkants	vägkantens	vägkanters	vägkanternas

vägkant

1. kanten på en väg och området närmast intill (till exempel diket)

   Synonymer: vägren

Översättningar

kanten på en väg och området närmast intill (till exempel diket)

• engelska: roadside ^(en)
• tyska: Wegrand ^(de) m, Straßenrand ^(de) m