välling

Svenska

Substantiv

Böjningar av välling	Singular		Plural
utrum	Obestämd	Bestämd	Obestämd	Bestämd
Nominativ	välling	vällingen	vällingar	vällingarna
Genitiv	vällings	vällingens	vällingars	vällingarnas

välling

1. soppa på spannmål eller mjöl och mjölk eller vatten; barnmat, lättsmält och billig mat

   Aj, aj, sade källingen, jag brände mig på vällingen (från en barnramsa).

   Etymologi: Belagt i språket sedan 1484. Som fornsvenska vællinger.

Översättningar

Översättningar

• engelska: gruel ^(en)
• finska: velli ^(fi)
• spanska: avenate m
• tyska: Mehlsuppe f