vån
Hoppa till navigering
Hoppa till sök
Se även vån., van, ván och vän.
Svenska[redigera]
Substantiv[redigera]
vån (oböjligt)
- uttal: vå:nvoːn
- (ålderdomligt) förväntan att något skall ske; förhoppning, hopp
- 1678: En svensk ordeskötsel, Samuel Columbus:
- Som sväfwar på en Furuspån, imillan Lifs ok dödsens wån
- Som sväfwar på en Furuspån, imillan Lifs ok dödsens wån
- 1753: Bref och skrifvelser af och till Carl von Linné, Carl von Linné:
- Om jag kan få någon wån, skall jag rifwa mig lös och hälsa på Eder wid parentationen öfwer Baron Hårleman, på en enda natt.
- Om jag kan få någon wån, skall jag rifwa mig lös och hälsa på Eder wid parentationen öfwer Baron Hårleman, på en enda natt.
- 1878: Den bergtagne, Kristofer Janson:
- Då presten såg att det inte var någon vån att vinna Torger, så länge Karin stod jemte honom, hade han talat vid flera af sina vänner bland folket, att de skulle ha honom till att gå i kyrkan åtminstone.
- Då presten såg att det inte var någon vån att vinna Torger, så länge Karin stod jemte honom, hade han talat vid flera af sina vänner bland folket, att de skulle ha honom till att gå i kyrkan åtminstone.
- 1678: En svensk ordeskötsel, Samuel Columbus:
Etymologi[redigera]
Av fornsvenska vān (”vån, utsikt, möjlighet”), av fornnordiska ván. Jämför norska och isländska von.