veiði
Fornnordiska
[redigera]Substantiv
[redigera]veiði
- Etymologi: Av urgermanska *waiþiz (”fånga, jaga”) eller urgermanska *waiþō (”en jakt, spårning, efterföljning; bete(smark), gräs(mark), gräs(slätt), foder”). Avledningar: veiða, veiðr. Härlett i svenska vede via fornsvenska vedhe, vejdhe i samma betydelse, jämtska veje, forndanska vejd, norskt bokmål veide, isländska veiði. Kognat med fornsaxiska weiða (”jakt, bete(smark)”), medellågtyska weide (”bete(smark)”), medelnederländska weide samt nederländska weide (”bete(smark)”), fornhögtyska weida (”byte, fångst, bete(smark)”), medelhögtyska weide (”bete(smark), jakt”), tyska weide (”bete(smark)”), fornengelska wāþ (”vandrande, jakt”). Sannolikt till den rot som även föreligger i litauiska výti (”förfölja, jaga”), fornkyrkoslaviska водити (”voditi: föra, leda””), воина (”voina: krig”), воинъ (”voinŭ: krigare”), nygrekiska ἵεμαι (”íemai: jag skyndar”), sanskrit वेति (”véti: förfölja, sätta efter, jaga”).
- Stavning: Tidigare veiþi.
- Besläktade ord: veiða, veiðr
Isländska
[redigera]Substantiv
[redigera]| Böjningar av veiði | Singular | Plural | ||
|---|---|---|---|---|
| femininum | Obestämd | Bestämd | Obestämd | Bestämd |
| Nominativ | veiði | veiðin | veiðar | veiðarnar |
| Ackusativ | veiði | veiðina | veiðar | veiðarnar |
| Dativ | veiði | veiðinni | veiðum | veiðunum |
| Genitiv | veiði, veiðar | veiðinnar, veiðarinnar | veiða | veiðanna |
veiði