Hoppa till innehållet

verordnen

Definition från Wiktionary, den fria ordlistan.

Tyska

[redigera]

Verb

[redigera]
Konjugation för verordnen 

Hjälpverb: haben

Infinitiv verordnen
Presensparticip verordnend
Perfektparticip verordnet
Indikativ 1:a pers. 2:a pers. 3:e pers.
Presens Singular ich verordne  du verordnest  er, sie, es verordnet 
Plural wir verordnen  ihr verordnet  sie verordnen 
Preteritum Singular ich verordnete  du verordnetest  er, sie, es verordnete 
Plural wir verordneten  ihr verordnetet  sie verordneten 
Imperativ
Singular - verordne ! -
Plural - verordnet ! verordnen Sie !
Konjunktiv I
Presens Singular ich verordne  du verordnest  er, sie, es verordne 
Plural wir verordnen  ihr verordnet  sie verordnen 
Konjunktiv II
Preteritum Singular ich verordnete  du verordnetest  er, sie, es verordnete 
Plural wir verordneten  ihr verordnetet  sie verordneten 

verordnen

  1. ordinera
  2. stadga, påbjuda
    Synonymer: vorschreiben
Indragna rader ovanför strecket gäller en särskild definition. Eventuella rader närmast nedan kan gälla en eller flera av definitionerna ovan.
Besläktade ord: Verordnung