wichteln

Definition från Wiktionary, den fria ordlistan.
Hoppa till navigering Hoppa till sök

Tyska[redigera]

Verb[redigera]

Konjugation för wichteln 

Hjälpverb: haben

Infinitiv wichteln
Presensparticip wichtelnd
Perfektparticip gewichtelt
Indikativ 1:a pers. 2:a pers. 3:e pers.
Presens Singular ich wichtle, wichtel, wichtele  du wichtelst  er, sie, es wichtelt 
Plural wir wichteln  ihr wichtelt  sie wichteln 
Preteritum Singular ich wichtelte  du wichteltest  er, sie, es wichtelte 
Plural wir wichtelten  ihr wichteltet  sie wichtelten 
Imperativ
Singular - wichtle !, wichtel !, wichtele ! -
Plural - wichtelt ! wichteln Sie !
Konjunktiv I
Presens Singular ich wichtele  du wichtelest  er, sie, es wichtele 
Plural wir wichteln  ihr wichtelet  sie wichteln 
Konjunktiv II
Preteritum Singular ich wichtelte  du wichteltest  er, sie, es wichtelte 
Plural wir wichtelten  ihr wichteltet  sie wichtelten 

wichteln

  1. dela ut julklappar utan att de beskärda personerna får veta vem som är givaren
    Besläktade ord: Wichtel