zerfallen

Definition från Wiktionary, den fria ordlistan.
Hoppa till navigering Hoppa till sök

Tyska[redigera]

Verb[redigera]

Konjugation för zerfallen 

Hjälpverb: sein

Infinitiv zerfallen
Presensparticip zerfallend
Perfektparticip zerfallen
Indikativ 1:a pers. 2:a pers. 3:e pers.
Presens Singular ich zerfalle  du zerfällst  er, sie, es zerfällt 
Plural wir zerfallen  ihr zerfallt  sie zerfallen 
Preteritum Singular ich zerfiel  du zerfielst  er, sie, es zerfiel 
Plural wir zerfielen  ihr zerfielt  sie zerfielen 
Imperativ
Singular - zerfalle ! -
Plural - zerfallt ! zerfallen Sie !
Konjunktiv I
Presens Singular ich zerfalle  du zerfallest  er, sie, es zerfalle 
Plural wir zerfallen  ihr zerfallet  sie zerfallen 
Konjunktiv II
Preteritum Singular ich zerfiele  du zerfielest  er, sie, es zerfiele 
Plural wir zerfielen  ihr zerfielet  sie zerfielen 

zerfallen

  1. sönderfalla
    Besläktade ord: Zerfall


Adjektiv[redigera]

Böjningar av zerfallen 
Predikativa former
Positiv zerfallen
Kompareras inte.

zerfallen

  1. söndervittrad
    Synonymer: verwittert