Hoppa till innehållet

zusammenprallen

Definition från Wiktionary, den fria ordlistan.

Tyska

[redigera]

Verb

[redigera]
Konjugation för zusammenprallen 

Hjälpverb: sein

Infinitiv zusammenprallen
Presensparticip zusammenprallend
Perfektparticip zusammengeprallt
Indikativ 1:a pers. 2:a pers. 3:e pers.
Presens Singular ich pralle zusammen du prallst zusammen er, sie, es prallt zusammen
Plural wir prallen zusammen ihr prallt zusammen sie prallen zusammen
Preteritum Singular ich prallte zusammen du pralltest zusammen er, sie, es prallte zusammen
Plural wir prallten zusammen ihr pralltet zusammen sie prallten zusammen
Imperativ
Singular - pralle zusammen! -
Plural - prallt zusammen! prallen Sie zusammen!
Konjunktiv I
Presens Singular ich pralle zusammen du prallest zusammen er, sie, es pralle zusammen
Plural wir prallen zusammen ihr prallet zusammen sie prallen zusammen
Konjunktiv II
Preteritum Singular ich prallte zusammen du pralltest zusammen er, sie, es prallte zusammen
Plural wir prallten zusammen ihr pralltet zusammen sie prallten zusammen

zusammenprallen

  1. törna ihop