äril

Definition från Wiktionary, den fria ordlistan.
Hoppa till navigering Hoppa till sök

Svenska[redigera]

Substantiv[redigera]

Böjningar av äril  Singular Plural
utrum Obestämd Bestämd Obestämd Bestämd
Nominativ äril ärilen, äriln ärilar ärilarna
Genitiv ärils ärilens, ärilns ärilars ärilarnas

äril

  1. (ålderdomligt) eldstad, härd
Hämtad från ”https://sv.wiktionary.org/w/index.php?title=äril&oldid=3189452”