Wiktionary:Stilguide

Genväg:

WT:SG

Se även Wiktionary:Sidor som bör raderas och Wiktionary:Mallar.

Se även undersidorna Vilka ord skall tas med, Rimord, Språknamn, Grammatik, Fetstilsraden, Semantiska relationer, Uttal, Japanska (garanterat fullständig lista).

Detta är stilguiden, den plats på Wiktionary där vi samlat all information som rör artiklars struktur och innehåll. Information om vilka artiklar som över huvud taget skall tas med finns på undersidan Vilka ord skall tas med.

Detta dokument är tänkt som ett referensmaterial och ingen förväntar sig att någon ska läsa allt som står här. Titta gärna på navigeringsartiklarna och läs sammanfattningen nedan för att få en bra överblick.

Navigering

Se även sammanfattningen nedan.

Här nedan finner du två exempelartiklar. Den första av dem är ett exempel på vad den allra enklaste artikeln ska innehålla. Den andra av dem länkar till samtliga avsnitt som beskrivs i det här dokumentet. Klicka på den rad som innehåller den information som du vill veta mer om.

==Svenska==  (språkrubriken)
===Substantiv===  (ordklassrubriken)
{{subst}}/{{adj|en}} (ordklasskategorisering)
'''uppslagsordet'''  (fetstilsraden)
#definition av uppslagsordet  (definitionen)

Mer omfattande exempelartikel

{{wikipedia}}, {{saknad betydelse}}, {{se även}}, {{inget uppslag}} m.fl. (allmänna mallar i artiklar)
{{diskussion}}, {{fakta}}, {{raderas}}, {{saknas}}, {{verifiering}}, {{?}} m.fl. (kvalitetsmallar)
[[Fil:beskrivande bild av uppslagsord.jpg]]  (bilder)

==Svenska/Engelska/Tyska/Japanska==  (språkrubriken)
===Substantiv/Adjektiv/Verb===  (ordklassrubriken)
{{sv-subst-n-er}}/{{en-verb}}/{{fr-adj}} (grammatikmallar och böjningstabeller)
{{subst}}/{{adj|en}} (ordklasskategorisering)
'''uppslagsordet''' ''genusförkortning'' ''(annan information)''  (fetstilsraden)
*{{uttal|enkel='upsla:gs'o:rdet}}  (uttalsraden)
#{{tagg|fysik}} definition av uppslagsordet  (definitionen)
#{{tagg|vardagligt|skånska|kat=musikinstrument}} definition 2  (taggar)
#:''Ett exempel där '''uppslagsordet''' används.''  (exempelmening)
#::''En svensk översättning av ovanstående exempelmening, om inte redan på svenska.''(översättning av exempelmening)
#:{{konstr|<ordet>, <ordet> någon eller något, [[<ordet> isär]] något}} (vanliga konstruktioner)
#:{{synonymer/antonymer/hyperonymer m.m.|[[länk1]]|[[länk2]]|..}} (semantiska relationer)
#{{böjning|sv|subst|grundform}} böjningsform  (böjningsformer)
====Varianter====  (rubriken "Varianter")
====Etymologi====  (rubriken "Etymologi")
Kommer från nåt annat ord på nåt språk mm. <ref>Källa till påståendet</ref>  (om källhänvisning)
====Grammatik====  (rubriken "Grammatik")
====Användning====  (rubriken "Användning")
====Stavning==== (rubriken "Stavning")
====Övrigt==== (rubriken "Övrigt")
====Besläktade ord==== (rubriken "Besläktade ord")
====Sammansättningar==== (rubriken "Sammansättningar")
====Fraser==== (rubriken "Fraser")
====Homofoner==== (rubriken "Homofoner")
====Översättningar/Motsvarande namn på andra språk====  (rubrikerna "Översättningar/MNPAS")
 {{topp}}, {{ö}}, {{?}} (Mallarna topp-mitt-botten, översättningsmallen samt översättningskontrollsmallen")
====Koder====  (rubriken "Koder")
====Se även====
==Källor==  (om källhänvisning)
<references />

För vissa typer av uppslag (participuppslag, vissa adverbuppslag m.fl.) finns vissa modifieringar gjorda i sidans strukturella upplägg; läs mer under avsnittet Speciella strukturprinciper. Läs även om omdirigeringar.

---

Sammanfattning

• På varje sida samlas all information om ett visst "ord". I första hand läggs ord in manuellt endast då det befinner sig i sin grundform, dvs "bil", "springa", "gul" – inte "bilar", "sprang" eller "gulaste" då dessa kan läggas in automatiskt.

• Informationen grupperas under en uppsättning rubriker som var och en har en standardiserad nivå. De absolut viktigaste rubrikerna är språket (t.ex. ==Svenska==) och ordklassen (t.ex. ===Adjektiv===). Under ordklass-rubriken anges sedan uppslagsordet igen i fetstil (t.ex. '''gul''') varefter ordets olika definitioner (beskrivningar, förklaringar) räknas upp i en numrerad lista (använd tecknet # för att få fram numreringen).

• Övrig information om ordet ges därefter, grupperat under egna rubriker (====Användning====, ====Översättningar==== etc.). Översättningar anges bara för svenska uppslagsord. Synonymer och andra semantiska relationer använde tidigare egna rubriker, men ska numera placeras under respektive definition med hjälp av mallar, {{synonymer}}, osv.

• Kategorisering sker efter "ämne", "grupptillhörighet", "stilnivå" och "ordklass" – var och en uppdelad efter språk. Det finns även en kategori som vi kallar Kategori:Alla uppslag som innehåller samtliga uppslag sorterade efter språk - tecken undantagna. Ämnes-, grupptillhörighets- och stilnivåkategorier läggs till med hjälp av mallen {{tagg|<ämne>/<stilnivå>}} som placeras framför aktuell definition. Ordklasskategorin anges med hjälp av ordklassmallar eller med hjälp av grammatikmallar, precis nedanför ordklassrubriken (t.ex. {{subst}} eller {{adj|en}}).

• Interwikilänkar (=länkar till andra språkupplagor av Wiktionary) behöver inte läggas till för hand – det finns automatiska verktyg som tar hand om dem.

• Ett antal mallar används regelbundet. En stor grupp av dessa är till för att ge grammatisk information om ordet, särskilt rörande böjningar.

• Wiktionarys upplägg bygger på distinktion mellan olika betydelser av samma ord. Översättningen av ett ord till andra språk kan vara olika beroende på vilken av ordets olika betydelser det är som avses. Likaså skapas avledningar, synonymer, antonymer, sammansättningar, varianter, böjnings-grammatikmallar o.s.v. med utgångspunkt från ordets olika betydelser. Det är därför önskvärt, men inget krav, att den betydelse som du avser att lägga till får en väl genomtänkt, formulerad och avgränsad definition. Eftersom utbyggnad av artikeln mycket lätt blir ohanterlig om inte betydelsen anges så är det emellertid ett krav att uppslagsordet förses med en enkel betydelsebeskrivning så att det tydligt framgår vilken av ordets betydelser det är som avses.

• Normalt brukar rubrikordningen i artiklarna följa den som beskrivs i stilguiden, men finns det skäl att frångå detta medför det inga egentliga problem.

↑ Upp till navigering

Språkrubriken

==Svenska==

Varje Wiktionaryartikel representerar ett eller flera ord på ett eller flera språk som har samma stavning. För att kunna skilja de olika orden åt används en speciell rubrikstruktur. Den första rubriknivån anger vilket språk ordet tillhör enligt ==Språk==. För riktlinjer angående namnen på olika språk, se Wiktionary:Stilguide/Språknamn. Om ordet finns på svenska bör denna sektion läggas överst i artikeln. Om ordet är fullständigt internationellt (används i praktiskt taget samtliga språk med exakt samma stavning) så får det rubriken "Tvärspråkligt", och placeras direkt överst på sidan (före eventuell svenska-rubrik). I övrigt sorteras rubrikerna i bokstavsordning.

Exempel på uppslag med flera språkrubriker: man, sol, baby

↑ Upp till navigering

Ordklassrubriken

===Substantiv===

Ordklassrubriken utgör den andra rubriknivån och är en underrubrik till språkrubriken. Denna anges precis nedanför språkrubriken. Ordklassrubriken består oftast av namnet på en ordklass, men kan också vara ett annat namn som beskriver uppslagsordet. De rubriker som används i ordklassrubriken är:

===Substantiv=== ===Adjektiv=== ===Verb=== ===Adverb=== ===Räkneord=== ===Preposition=== ===Konjunktion===

===Interjektion=== ===Pronomen=== ===Artikel=== ===Verbpartikel=== ===Partikel=== ===Talesätt=== ===Ordspråk=== ===Förkortning===

===Affix=== ===Förled=== ===Efterled=== ===Fras=== ===Tecken=== ===Kod=== ===Cirkumposition=== ===Postposition=== ===Räknemarkör=== ===Transkription===

Uppslag som redovisar tecken och förkortningar skiljer sig strukturmässigt något åt från de andra rubrikerna, se avsnittet om speciella strukturprinciper. Några andra än dessa rubriker bör inte användas. Ingår uppslagsordet i en undergrupp till någon av rubrikerna kan detta om det känns relevant anges på fetstilsraden.

Vissa rubriker kan behöva förklaras lite närmare:

• Talesätt: Exempel på artiklar som använder talesättsrubriken:
• Ordspråk: Exempel på artiklar som använder ordspråksrubriken:
• Affix: Hit hör prefix, suffix, interfix, cirkumfix, infix, suprafix och transfix, inklusive tillhörande bindestreck. Exempel på artiklar som använder affixrubriken:
• Förled: Exempel på artiklar som använder förledsrubriken:
• Efterled: Exempel på artiklar som använder eterledsrubriken:
• Fras: För fraser som inte fungerar som ett ord och som inte är idiom, ordspråk eller talesätt. Exempel på artiklar som använder frasrubriken:
• Tecken: Språkliga tecken som inte betecknar ord, såväl alfabetiska som numeriska tecken. Även kemiska grundämnestecken och exempelvis matematiska och fysikaliska tecken/symboler, samt kinesiska tecken i olika språk). Se även avsnittet om speciella strukturprinciper. Exempel på artiklar som använder teckenrubriken:
• Kod: Koder såsom valutakoder, landskoder, språkkoder med mera.

↑ Upp till navigering

Ordklasskategorisering

(==Språk==)
(===Ordklassrubrik===)
{{subst}} / {{subst|en}}

Alla uppslag placeras i kategorier baserat på språk och ordklass (eller motsvarande i samma rubriknivå). Detta görs precis under ordklassrubriken, antingen med hjälp av grammatikmallar eller om grammatikmallar saknas med rena ordklassmallar. Dessa mallars namn motsvarar den rubrik som angivits precis ovanför. De mallar som finns att använda är

substantiv: {{subst}} adjektiv: {{adj}} verb: {{verb}} adverb: {{adv}} räkneord: {{räkn}} adpositioner: cirkumpositioner: {{cirkump}} postpositioner: {{postp}} (bl.a. i japanska) prepositioner: {{prep}} konjunktioner: {{konj}} interjektioner: {{interj}}

pronomen: {{pron}} artiklar: {{artikel}} verbpartiklar: {{verbpartikel}} partiklar: {{partikel}} talesätt: {{talesätt}} ordspråk: {{ordspråk}} förkortningar: {{förkortning}} (speciell syntax)

affix: {{affix}} förled: {{förled}} efterled: {{efterled}} fraser: {{fras}} tecken: {{tecken}} (speciell syntax, se även avsnittet om speciella strukturprinciper.) koder: {{kod}} (speciell syntax, används på samma sätt som {{tecken}}.) räknemarkörer: {{räknemarkör}} (bl.a. i japanska) transkriptioner: {{transkription}} (bl.a. för kana i japanska)

Syntaxen är enkel. Välj mallen som motsvarar den aktuella ordklassrubriken och ange sedan den språkkod som motsvarar den aktuella språkrubriken. En lista över koder för olika språk hittar du på undersidan Språknamn. Om uppslaget är svenskt kan du hoppa över att ange språkkoden eftersom språket svenska är förvalt som standardvärde. Om du är osäker på språkkoden kan du ange språkkoden xx och om språkrubriken är Tvärspråkligt anger du -- som språkkod.

Även om uppslagsorden är flerordiga och dessa ord syntaktiskt fungerar som ett ord i en viss ordklass, används denna ordklass i rubrik och ordklassmall. Detta gäller även så kallade idiom. Att uttryck är idiomatiska anges istället för i rubrik och med ordklassmall numera med hjälp av {{tagg|idiomatiskt}} på definitionsraden.

↑ Upp till navigering

Grammatikmallar och böjningstabeller

(==Språk==)
(===Ordklassrubrik===)
{{sv-subst-n-ar}}

Grammatikmallar används för att beskriva ordets grammatik i tabellform och för att placera artikeln i en språkindexkategori och i en ordklasskategori. En grammatikmall ersätter ordklass- och språkindexkategoriseringen som eventuell mall som beskrivs i avsnittet ovan beskriver. Grammatikmallar används inte för flerordsuppslag. Det har bara skapats grammatikmallar för ett mindre antal språk. Instruktioner för hur mallarna används är tänkt att tydligt beskrivas på en sida för respektive språk men arbete pågår fortfarande med att få struktur på detta. Just nu finns sidor med mer eller mindre utförlig och mer eller mindre uppdaterad information för mallar på följande språk:

Svenska - Engelska - Esperanto - Franska - Italienska - Japanska - Spanska - Tjeckiska - Tyska - Tyska

Grammatikmallen placeras precis under ordklass-rubriken, precis ovanför fetstilsraden.

↑ Upp till navigering

Fetstilsraden

(==Språk==)
(===Ordklassrubrik===)
({{subst}})
'''uppslagsordet'''

Fetstilsraden är den rad där uppslagsordet brukar anges i fetstil. Fetstilsraden kan även användas till att länka uppslagsordets delar och ge enklare grammatisk information. Beroende på vilken typ av artikel och vilket språk kan fetstilsraden användas på lite olika sätt. Vissa artiklar kan även ha flera fetstilsrader under samma ordklassrubrik. Mer information om detta finns på undersidan Fetstilsraden.

Uttalsraden

Se Uttal

Uttal kan anges i artikeln direkt under fetstilsraden med hjälp av följande uttals-mall:

*{{uttal|enkel=|ipa=|ljud=|språk=|region=}}

Mallen används för att ange uttal på fonem-nivå, dels i formatet IPA, dels i ett förenklat format. Vill man lägga till ljudfiler med uttal, så laddas filen upp och filnamnet anges som argument i mallen.

Detaljerade anvisningar för hur mallen används finns på {{uttal}}-mallens informationssida.

På Uttal finns instruktioner för hur man skriver in och tolkar den fonemiska transkriptionen för IPA och det förenklade system som Wiktionary även använder.

*{{uttal|enkel=o:rd|ipa=uːrd|ljud=sv-ord.ogg}}

ger resultatet för ord:

• uttal: o:rd/uːrd/   Spela upp^?

Exempel på uppslag som använder uttalsmallen: hund, dom, citroen, acide

↑ Upp till navigering

Definitionen

En definition kan utgöras av en beskrivning eller en förklaring. Ett uppslagsord kan ha mer än en definition.

• En definition bör helst inte bestå av hela meningar, d.v.s. den bör normalt inte inledas med versal och inte avslutas med punkt.
• Om flera fakta om uppslagsordet bör ingå i definitionen så separeras dessa med semikolon (;) och texten som kommer efter ett semikolon bör inte inledas med versal.
• Sträva efter att skriva varje definition så exakt och tydligt som möjligt och avgränsad till just det aktuella uppslagsordet – gärna med enkla ord om det är möjligt, och utan onödiga utvikningar från själva definitionen.
• Se till att undvika cirkeldefinitioner.
• Som ett alternativ till att skriva en definition kan du hänvisa/länka till definitionen av ett motsvarande ord i en annan ordklass – om du tycker det är den bästa lösningen.

Exempel på definitioner

elegant

1. som är snygg, ofta på ett traditionellt och stilrent sätt, möjligtvis något reducerande av känslomässiga impulser
2. som är snyggt på ett matematiskt sätt, sådant att det innehåller mycket information på litet utrymme, använder ett oväntat men passande resonemang eller har formler som uppfattas som estetiskt tilltalande (snygga)

motargument

1. argument som talar för motsatt idé än ett tidigare argument; svar på ett tidigare argument

trädgård

1. ofta grästäckt uteplats, ofta med träd och rabatter och ofta i anslutning till en bostad

misstänka

1. tro något, särskilt något negativt om en annan människa eller organisation

atomer

1. {{böjning|sv|subst|atom}} (böjningsformer läggs i allmänhet till av robotar)

Fler exempel på typiska eller bra...
...substantivdefinitioner:
...adjektivdefinitioner:
...verbdefinitioner:
...adverb:
... :

↑ Upp till navigering

Taggar: Stilnivåer, ämnesområden och grupptillhörigheter

Utöver ordklasskategorisering (beskrivet i ett eget avsnitt) kan man naturligtvis också kategorisera ord efter olika ämnesområden, stilnivåer och även grupptillhörigheter. Även här blir kategoriseringen tvådelad och nämner både språk och ämnesområde/stilnivå/grupptillhörighet. Resultetet blir detsamma men eftersom ämnen och stilnivåer oftast är beroende på vilken definition av ordet som avses, så maximeras tydligheten genom att {{tagg}}-mallen används framför varje aktuell definitionsrad istället för på ett gemensamt ställe för hela språk- eller ordklassavsnittet som är fallet för ordklassmallarna.

{{tagg}}-mallen används om en definition av ordet är begränsat till en viss stilnivå (slang, vardagligt, ålderdomligt, etc.) eller om en definition av ordet är tydligt avgränsat till ett visst ämnesområde eller ett visst vetenskapsområde (matematik, lingvistik, filosofi, etc).

{{tagg|fysik}} skriver exepelvis ut (fysik) och placerar artikeln i kategorin Svenska/Fysik. Gäller definitionen ett annat språk anges {{tagg|fysik|språk=engelska}}. Då placeras mallen i Fysik på engelska istället. {{tagg}}-mallen används för samtliga sådana definitionsberoende Kategoriseringar.

Grupptillhörigheter (däggdjur, musikinstrument, länder etc.) ska dock inte skrivas ut med text framför definitionen, eftersom detta ändå tydligt ska framgå av definitionen i sig. För att undertrycka texten men ändå få med kategoriseringen används parametern kat=. Syntax blir då {{tagg|kat=grundämnen}} för att endast placera artikeln i kategorin Svenska/Grundämnen. Det kan i vissa fall vara nödvändigt att förtydliga att det rör sig om just något som tillhör gruppen. Det finns flera sätt att tydliggöra detta. {{tagg|kat=grundämnen|text=grundämne}} är ett sätt. Observera att kategorin står i plural, medan man skriver ut singularet.

Stilnivåkategorierna bör inte vara hur många som helst. Om betydelsen av ordet bör föras till Kategori:Ålderdomligt, men (ålderdomligt) inte är tydligt nog framför definitionen, kan man ange kategorin ålderdomligt, medan man skriver ut exempelvis (något ålderdomligt, mindre vanligt) istället. Syntaxen för detta exempel blir {{tagg|kat=ålderdomligt|text=något ålderdomligt, mindre vanligt}}.

{{tagg}}-mallen är mycket flitigt använd - oftast på detta enkla sätt, men den stödjer även mer avancerad användning. Mallens syntax och exempel förklaras djupgående på mallens informationssida.

Se en översikt av kategoristrukturen på Wiktionary:Kategorier. Med utgångspunkt från denna sida underhålls kategoristrukturen med bothjälp.

Exempel på uppslag som använder sig av enkel syntax av {{tagg}}-mallen: finhacka, plånka, internet
Exempel på uppslag som använder sig av mer invecklad syntax av {{tagg}}-mallen: big, runka, granny

↑ Upp till navigering

Exempelmeningar

Här kan fullständiga meningar med ordet i någon böjningsform skrivas, gärna som på olika sätt framhäver ordets bruk. Det kan exempelvis vara hur ordet samspelar med andra ord i en mening eller hur ordet används i ett visst sammanhang, i en viss jargong eller liknande. Det är inte fel att göra en definition än tydligare med hjälp av en exempelmening, men tänk på att definitionen ska vara enskilt tillräcklig för att täcka ordets betydelse. Exempelmeningarna skrivs indenterade i kursiv stil direkt under den definition de ska illustrera. Kom ihåg att fetlägga ordet som uppslaget handlar om för extra tydlighet:

#<definition>
#:''Så här ser ett '''exempel''' ut.''

För utländska ord, skriv först meningen på det relevanta språket och sen en svensk översättning under:

#<definition>
#:''This is what an '''example''' looks like.''
#::''Så här ser ett '''exempel''' ut.''

Om exemplet inte är konstruerat utan ett i verkliga livet upphittat (publicerat!) citat, så ska mallen {{citat}} användas. Hur mallen används finns närmare dokumenterat på Wiktionary:Mallar/citat.

Eftersom exempelmeningen inte direkt berör betydelsen av ordet känns det renare om ord i exempelmeningarna inte länkas om det inte absolut krävs för förståelsen av definitionen.

Exempel på uppslag med svenskt språkavsnitt och som använder sig av exempelmeningar:
Exempel på uppslag med språkavsnitt på annat språk och som använder sig av exempelmeningar: Atlas

↑ Upp till navigering

Vanliga konstruktioner

#:{{konstr|<konstruktion1>, <konstruktion2>, (lexikal) [[<konstruktion3>]]}}

Beskrivning saknas ännu...

Exempel på uppslag som använder sig av {{konstr}}: tenta

↑ Upp till navigering

Semantiska relationer

Se Wiktionary:Stilguide/Semantiska relationer för viss fördjupning.

Semantiska relationer anges med hjälp av olika semantiska mallar ({{synonymer}}, {{antonymer}}, {{hyperonymer}}, {{hyponymer}}, {{kohyponymer}}, {{holonymer}}, {{meronymer}}, {{troponymer}}) och {{jämför}} under respektive definition, efter eventuella exempelmeningar och efter eventuell användning av konstruktionsmallen {{konstr}}.

Synonymer och antonymer

#:{{synonymer|[[synonym1]], [[synonym2]]}}
#:{{antonymer|[[antonym]]}}

Två ord med samma betydelse kallas synonymer. Två ord har dock sällan exakt samma betydelse. Därför används begreppet allmänt även för ord med näraliggande betydelse, eller för ord med samma betydelse men med ett annorlunda stilvärde ("höra" har nästan samma betydelse som "lyssna", medan "snopp" har ett annat stilvärde än "penis"). Synonymlexikon går i allmänhet mycket långt i sin tolkning av vilka ord som är synonymer. Wiktionary bör dock använda sig av en restriktivare tolkning och bara lista de synonymer under rubriken synonymer som verkligen i praktiken kan användas med samma betydelse som någon av definitionerna (om än med annat stilvärde). Ord som bättre passar under exempelvis hyperonym-, hyponym- eller kohyponymrubriken bör inte listas här. Inte heller ord med näraliggande betydelse bör listas här eftersom respektive definition förklaras under sin respektive artikel. Ord som kanske normalt passar in i synonymlexikon men som inte passar in på beskrivningen av användningen av synonymrubriken ovan får gärna listas under se även-rubriken.

Exempel på artiklar som använder sig av {{synonymer}}:

Antonymer är motsatsord. Mer sällan än för synonymer, men dock, avses ofta ord med nästan motsatt betydelse, men här på Wiktionary avses framförallt den snävare betydelsen även kallad motsatspar. Det är den betydelse som har rakt motsatt betydelse i någon mening. Det snävare valet av betydelse innebär i normalfallet att endast en antonym listas för en viss betydelse av uppslagsordet. "Nästan antonymer" listas i respektive artikel som har näraliggande betydelse till uppslagsordets. Antonymer finns av olika sorter.

• gradmotsats: Knutna till två poler på en kontinuerlig skala.
• komplementär motsats/artmotsats: Absolut motsats, utan grader.
• konversmotsats: Omvänt förhållande ur ett visst perspektiv.
• kontrastiv motsats: Oförenligt förhållande ur ett visst perspektiv.

Exempel på uppslag som använder sig av {{antonymer}} och som listar ord med...

• ...gradmotsatser: mörk↔ljus, kort↔lång, snäll↔elak, svart↔vit
• ...komplementära motsatser/artmotsatser: rätt↔fel, vinna↔förlora, vinst↔förlust
• ...konversmotsatser: flicka↔pojke, tjej↔kille, se↔höra, bög↔flata
• ...kontrastiva motsatser: berg↔dal, katt↔hund, djur↔människa

Hyperonymer, hyponymer och kohyponymer

#:{{hyperonymer|[[hyperonym]]}}
#:{{hyponymer|[[hyponym1]], [[hyponym2]]}}
#:{{kohyponymer|[[kohyponym1]], [[kohyponym2]]}}

Hyperonymer och hyponymer är begrepp som är överordnade respektive underordnade andra begrepp. På Wiktionary avser vi de begrepp som sinsemellan kan beskrivas som "är en sorts" eller "är en typ av". Vanligtvis förekommer bara ett överordnat begrepp (hyperonym), medan det ofta förekommer flertalet underordnade begrepp (hyponymer). Stränginstrument är en sorts instrument och är alltså en hyponym till instrument. Instrument är således en hyperonym till stränginstrument.

Kohyponymer är begrepp som sinsemellan delar samma hyperonym. Eftersom både stränginstrument och klaverinstrument har instrument som hyperonym, så är dessa två kohyponymer till varandra. Ett begrepp kan vara underordnat ett annat begrepp i ett eller flera led från det överordnade begreppet. På samma sätt kan två begrepp dela överordnat begrepp, men på olika antal led från det överordnade begreppet. På Wiktionary listar vi dock endast det allra närmaste ledet i fråga om hyperonymer, hyponymer och kohyponymer. Observera att vi inte listar begrepp som är över- eller underordnade med hjälp av beskrivningen "är en". Maskros är en blomma. Eftersom maskros inte är en sorts blomma listas inte maskros och blomma som hyponym respektive hyperonym till varandra.

Exempel på uppslag som använder sig av {{hyperonymer}}, {{hyponymer}} eller {{kohyponymer}}: kvadrat, pronomen

Holonymer och meronymer

#:{{holonymer|[[holonym]]}}
#:{{meronymer|[[meronym1]], [[meronym2]]}}

Holonymer och meronymer är substantiv som har något som en av sina delar respektive är en del av något. Enklare uttryckt: Cykel är en holonym till styre, eftersom cykeln har styret som en av sina delar. På motsvarande sätt är styret en meronym till cykel, eftersom styret är en del av cykeln.

Exempel på uppslag som använder sig av {{holonymer}} eller av {{meronymer}}: hjärna, tunga, tandrot, stortå

Troponymer

#:{{troponymer|[[troponym1]], [[troponym2]]}}

Troponymer är sådana verb som beskriver ett sätt att göra något som beskrivs av ett annat verb. Enklare uttryckt: Att tråckla är en troponym till sy, eftersom tråckla är ett sätt att sy.

Exempel på uppslag som använder sig av {{troponymer}}: sy, döda, dö, titta

↑ Upp till navigering

Jämför

#:{{jämför|[[likartat_ord1]], [[likartat_ord2]]}}

Denna mallen används för ord som har en likartad betydelse.

Exempel på uppslag som använder sig av {{jämför}}: gnälla, förmörka, omdöme, connive

↑ Upp till navigering

Böjningsformer

Böjningsformer har också sin plats i ordboken, men för att ordklasskategorierna ska kunna förbli överblickbara så placeras böjningsformer inte i dessa utan i egna böjningsformskategorier såsom Kategori:Svenska/Substantivformer. På grund av denna skillnad används aldrig grammatikmallar eller ordklassmallar på böjningsformsuppslag (om inte böjningsformen delar rubrik med grundformen av ett ord). Böjningars definitionsrader är enkelt uppbyggda med {{böjning|<språkkod>|<ordklassförkortning>|<grundform>}}, men dessa behöver du inte skapa. Vanligtvis skapas dessa så småningom automatiskt med hjälp av bot (en viss andel kan behöva skapas för hand). Se vidare under grammatikavsnittet.

Exempel på uppslag som använder böjningsformsmallar: liggunderlagens, snabbare, strutsäggen, gick, bigger

↑ Upp till navigering

Varianter

====Varianter====
*[[stavningsvariant]] ''(mindre vanligt)''
*[[ålderdomlig stavning]] ''(ålderdomligt)''
*[[kortform]] ''(kortform)''
*[[förkortning]]

Under rubriken varianter listas bland annat stavningsvarianter och förkortningar. Rubriken varianter skiljer sig åt från rubriken synonymer genom att synonymer listar andra ord med mycket näraliggande eller samma betydelse, medan varianter listar samma ord som skrivs på ett annorlunda sätt.

Endast huvudartikeln (se avsnittet typer av artiklar) behöver lista varianterna och i denna redovisas med fördel alla de olika varianternas användning under rubriken användning. En beskrivning behöver därför inte göras en gång till i varje variants artikel. Förkortningar redovisas dock oftast som egna huvudartiklar.

Efter de listade varianterna kan man lägga in en liten förtydligande kommentar om exempelvis utbredningen, användningen eller annat som kan anses vara relevant.

Stavningsvarianter för uppslagsord av namn kan också använda rubriken varianter.

Exempel på uppslag som använder variantrubriken: abrovink, sjyst

↑ Upp till navigering

Etymologi

====Etymologi====
Beskrivning av ordets ursprung.

Rubriken etymologi används för att beskriva uppslagsordets ursprung. Det finns egentligen ofta mycket intressant att skriva här, så känn inte behovet att vara kortfattad. Beskriv gärna ordets historia eller släktskap med andra ord. Om ordet är ett lånord, skriv gärna från vilket språk, när det togs i bruk i språket och vilken den ursprungliga betydelsen hos lånordet var.

Att innehållet under denna rubrik hänges med källa är mycket viktigt, eftersom det lätt kan råda delade meningar om ursprunget och att det kan vara en komplicerad process att verifiera påståenden här.

Se även avsnittet om källor.

Exempel på uppslag som använder etymologirubriken: finlandssvensk, hokuspokus, nöt, hamburgare, tanorexia, egg, abstrakt, orange, dricka

↑ Upp till navigering

Grammatik

====Grammatik====
Beskrivning av grammatiska egenskaper värda att nämna.

Rubriken grammatik används för att beskriva sådant som är förknippat med ordets grammatik. Det kan vara att ordet i vissa fall har avvikande grammatisk böjning, att vissa böjningsformer sällan eller aldrig används, eller att något annat som rör uppslagsordets grammatik kan behöva förtydligas. Om grammatikmall saknas helt kan information som normalt presenteras i grammatikmallar anges här eller om grammatikmallen saknar parametern förled= kan ordets förled i sammansättningar nämnas här. Undvik helst tabellkod direkt i artiklarna och referera gärna till externa källor.

Det finns för några språk ett antal (grammatik)mallar i form av (böjnings)tabeller för att beskriva hur ordet böjs. Dessa böjningstabeller placeras inte under grammatik-rubriken, utan ovanför fetstilsraden. Kontrollera om det finns möjlighet att använda befintliga böjningstabeller för den information du vill lägga till.

Se även avsnittet om grammatikmallar.

Exempel på uppslag som använder grammatikrubriken: bi, icke, rubb, lui, vara

↑ Upp till navigering

Användning

====Användning====
Beskrivning av hur ordet används.

Här beskrivs hur uppslagordet används med fri text. Här ryms sådant som kan vara intressant att veta om ordets användning som inte ryms under etymologi- eller under grammatikrubriken. Det kan vara en speciell egenskap hos ordet som att ordet oftast eller endast förekommer i vissa böjningsformer eller bara förekommer ihop med vissa andra andra ord. Även eventuella stavningsvarianter kan beskrivas här med eventuell information om dess användning och utbredning.

Exempel på uppslag som använder användningsrubriken:

↑ Upp till navigering

Stavning

====Stavning====
Mer ingående information om ordets stavning.

Här ges en mer ingående beskrivning om ordets stavning. Det kan finnas olika källor som hävdar olika stavningar, och vissa källor kan föra resonemang om stavningen som kan vara intressant att återge.

Exempel på uppslag som använder stavningsrubriken: sjyst

↑ Upp till navigering

Övrigt

====Övrigt====
Information om ordet som inte riktigt passar under rubrikerna etymologi, grammatik, användning och stavning.

Det finns ibland mer information om ett ord än vad som ryms inom ramen för övriga rubriker för information som skrivs i löpande text (det vill säga etymologi-, grammatik-, användnings- och stavningsrubrikerna). Ett av många exempel på information som kan ges under denna rubrik är vad ett ord givit upphov till för andra ord (omvänd etymologi).

Exempel på uppslag som använder övrigtrubriken: manduco

↑ Upp till navigering

Besläktade ord

====Besläktade ord====
*[[besläktat ord1]]

Ord som är besläktade kan finnas nära och på mycket långt avstånd. På Wiktionary menar vi med denna rubrik de ord som delar rot och som ändrat ordklass eller betydelse genom tilläggande, borttagande eller byte av prefix eller suffix.

Exempel på uppslag som använder sig av besläktade ord-rubriken: blekna, haphazard

↑ Upp till navigering

Sammansättningar

====Sammansättningar====
*[[sammansättning1]]

Under denna rubrik listas sammansatta ord där uppslaget är en av komponenterna. Sammansättningar som redan listats under någon annan rubrik, t.ex. under Hyponymer är inte meningsfulla att ta med en gång till.

Exempel på uppslag som använder sig av sammansättningsrubriken: kött, ägg, kar, soppa, skog, -ism, -grafi, hetero-,

↑ Upp till navigering

Fraser

====Fraser====
*[[fras1]] - ''(kort förklaring)''

Under denna rubrik listas idiom och andra verbfraser samt substantivfraser som innehåller uppslagsordet. En kort förklaring på samma rad kan skrivas in här, men utöver det beskrivs fraser mer ingående i sina egna artiklar.

Definitionen av en fras är omdiskuterad, men i praktiken används denna rubrik för alla uttryck som består av två eller fler ord och som inte passar bättre som sammansättning eller under någon annan rubrik.

Exempel på uppslag som använder sig av frasrubriken (som underrubrik till ordklassrubriken):

↑ Upp till navigering

Homofoner

====Homofoner====
*[[homofon1]]

Under denna rubrik listas ord som stavas annorlunda men uttalas lika.

Exempel på artiklar som använder sig av homofonrubriken: grate, kast

↑ Upp till navigering

Översättningar och motsvarande namn på andra språk

====Översättningar====
{{ö-topp|betydelseindikering 1}}
*engelska: {{ö|en|översättning1}}
{{ö-mitt}}
*tyska: {{ö|de|tysköversättning1|genus}}
{{ö-botten}}
{{ö-topp|betydelseindikering 2}}
*engelska
**amerikansk engelska: {{ö|en|amerikansk översättning2}}
**brittisk engelska: {{ö|en|brittisk översättning2}}
{{ö-mitt}}
{{ö-botten}}

eller

====Motsvarande namn på andra språk====
*franska: [[namn1]]

Här under rubriken översättningar listas översättningar till andra språk i språkens bokstavsordning. Då artikeluppslaget innehåller flera definitioner är det helt nödvändigt att som första argument i {{ö-topp}} skriva en kort sammanfattning av defintionen. Det är rekommenderat att göra det även om det endast finns en definition, så blir det klart och tydligt om någon senare lägger till ytterligare en definition, och då kanske missar att specifiera översättningslistorna.

I första hand bör översättningarna stå endast vid det svenska uppslagsordet. I de fall där inte svenskan kan användas som "reläspråk" kan översättningar även skrivas ut vid ord från andra språk. Som exempel behöver översättningarna för Sverige endast återfinnas vid det svenska ordet, eftersom alla andra språks namn på Sverige länkar till Sverige i sina respektive artiklar.

För ord som översätts olika på olika underspråk anges dessa med hjälp av indrag i översättningslistan, enligt exemplet ovan. Läs vidare om vilka språknamn och underspråk som används på undersidan språknamn.

På de flesta uppslag är det önskvärt om malluppsättningen topp-mitt-botten används för att dela upp översättningarna i rader. Läs mer om användningen i mallbeskrivningen.

Själva översättningen skall läggas in m.h.a. {{ö}}. Denna mall skapar automatiskt en länk till detta uppslag på svenska Wiktionary och en länk till motsvarande uppslag på det länkade språkets Wiktionary. Läs mer om användningen i mallbeskrivningen.

Vidare kan det hända att det uppstår osäkerhet kring översättningar i en artikel. Placera då ut {{?}} precis efter översättningen. Läs mer om användningen i mallbeskrivningen.

Sidor som använder sig av översättningsrubriken...:

...och som använder sig av indrag för underspråk i översättningslistan: mobil, älg

...och som använder sig av topp-mitt-botten-mallarna i översättningslistan: ordbok

...och som använder sig av kvalitetsmallen {{?}} i översättningslistan: hög

Rubriken motsvarande namn på andra språk används istället för översättningsrubriken när artikeluppslaget är ett namn som har motsvarigheter på andra språk snarare än översättningar. Exempelvis är Mary på engelska ett motsvarande namn till Maria på svenska.

Exempel på uppslag som använder sig av motsvarande namn på andra språk-rubriken: Maria, Rikard

↑ Upp till navigering

Koder

====Koder====
*HTML: ő
*LaTeX: \H{o}
*Unicode: U+0151
*URL-kodning: %C5%91

För tecken (glyfer) anges här html-koder, unicode-kodpunkter och motsvarande information användbar för den som ska använda ett tecken som inte finns på vederbörandes tangentbord.

Exempel på uppslag som använder sig av kodrubriken:

↑ Upp till navigering

Se även

====Se även====
*[[ord1]]

Under denna rubrik listas ord som inte passar under någon annan rubrik, men som ändå är semantiskt eller på annat sätt starkt anknutna till uppslagsordet. Det kan vara begrepp som har näraliggande betydelse men som inte är direkt synonymer, som är till förväxling lik uppslagsordet vad gäller stavning, som är förknippat med sammanhanget som uppslagsordet förekommer i, eller som är av annat uppenbart intresse i förhållande till uppslagsordet.

Exempel på uppslag som använder sig av se även-rubriken: sova, pulver, väster

↑ Upp till navigering

Källor

==Källor==
<references />

I synnerhet när inte helt okonventionell och/eller svårtillgänglig information läggs till i artiklar, som exempelvis citat eller information om etymologi. Då är det önskvärt om källor anges och gärna på ett bra sätt. För detta finns HTML-taggarna <ref></ref> för källhänvisningen uppe i själva texten och <references /> för själva källförteckningen under en egen källrubrik.

<ref>ange referensen här, t.e.x "Tabeller och formler", Ekbom</ref>

Källrubriken ska placeras som sista rubrik i en artikel, nedanför samtliga språkavsnitt. Nivån på rubriken ska vara densamma som för språkrubrikerna enligt exemplet här ovan.

Se även användning av {{citat}} (denna malls utformning är fortfarande under diskussion).

Exempel på uppslag som använder sig av källrubriken:

Kvalitetskontroll - saknas

Denna artikel saknar något väsentligt, såsom en definition.
Motivering: Detta avsnitt skulle må bra av att bli utförligare

↑ Upp till navigering

Bilder

Se även Ladda upp en bild.

[[Bild:bildens filnamn.jpg|thumb|beskrivande text]]

bildens filnamn.jpg

om du laddat upp eller hittar en bild på Wikimedia Commons, kopiera helt enkelt bildens filnamn och använd i bildangivelsen (dvs. det som står efter "File:")

thumb

detta ser till att bilden får normal storlek, hamnar till höger och får en ram

beskrivande text

en kort förklarande text till bilden; tänk på att:

• om uppslaget har flera definitioner så ska det vara tydligt vilken definition bilden avser
• bildtexten bör inte vara en hel mening och ska således inte börja med versal och avslutas med punkt
• länka relevanta ord ([[Bild:bild.jpg|thumb|ett [[relevant]] ord]])

En väl vald bild kan förtydliga ett uppslagsord och öka förståelsen för betydelsen. Du kan använda alla bilder som finns tillgängliga på Wikimedia Commons, ett systerprojekt till Wiktionary. För att kunna ladda upp måste man vara medlem på Wikimedia-projekten (samma inloggning används för både Wiktionary och Commons). Bilder som laddas upp där måste ha en fri licens, men det står mer om det där.

Det är ganska onödigt att en bild på en katt finns i hundra översättningsartiklar. Översättningsartiklar har alltså inte bilder, och således är uppslagsordet cat bildlöst.

När en bild placeras i artikeln, tänk på att sidan som helhet ska se okej ut. Oftast fungerar det bra med bilden nedanför eventuella grammatikmallar, men ibland kan om artikeln har en innehållsföreteckning utrymmet till höger om innehållsföreteckningen vara bättre lämpad. I så fall placeras bilden precis ovanför svenska-språkrubriken.

Exempel på uppslag som använder sig av bilder: kratta, kaffe, katt, ko

↑ Upp till navigering

Speciella strukturprinciper

Det finns skäl att beskriva strukturen för vissa typer av artiklar mer ingående även om det i möjligaste mån är målet att så få "undantag" från den normala strukturen som möjligt ska behöva göras. Var och en av typerna får härunder var sin underrubrik.

↑ Upp till navigering

Strukturprinciper för teckenuppslag

Teckenuppslag skiljer sig något åt från hur andra uppslag struktureras. Språkrubriken ska alltid ange ==Tvärspråkligt== (ännu oklart hur kinesiska, japanska och koreanska tecken ska hanteras). Istället för att använda {{tagg}} framför varje definitionsrad, används kategorimallen {{tecken}} för att ange kategorierna. Se närmare beskrivning på {{tecken}}-sidan. Eftersom tecken alltid är tvärspråkliga och de i kategoristrukturen inte sorteras efter språk, anges ingen språkkod i {{tecken}}-syntaxen. Se Wiktionary:Kategorier för kategoristrukturen som används för tecken.

↑ Upp till navigering

Strukturprinciper för förkortningsuppslag

Förkortningsuppslag delas upp efter språk, och kan kategoriseras med hjälp av {{tagg}}. Men liksom teckenuppslagen kan man använda ordklassmallen för att ange alternativa kategorier. Exempelvis kan syntaxen {{förkortning|--|auktorsförkortningar}} användas.

Namngivningsprinciper för idiomuppslag

Valet av huvuduppslag är ofta inte uppenbart. Oavsett vilket uppslag valet faller på, kan tänkbara uppslagsalternativ omdirigeras med en så kallad "hård omdirigering", och på den sidan skrivs då #OMDIRIGERING[[något idiom]]. När ord är utbytta i idiomet, men idiomet har samma betydelse, kan man skapa variantuppslag för dessa. Allmänt bör huvuduppslaget ligga på det mest generiska eller allmängiltiga formen, enligt följande principer:

• Pronomen: Använd helst opersonliga pronomen, någon eller någons. Skriv sålunda dra någon vid näsan, inte dra honom vid näsan eller dra oss vid näsan. Personliga pronomen bör i görligaste mån undvikas, så till vida de inte är nödvändiga för betydelsen.
• Artiklar: uteslut inledande artikel om denna inte medför någon betydelseskillnad.
• Verbform: Använd om möjligt infinitiv (men utan 'att') för frasens huvudverb. Skriv sålunda stå med armarna i kors, inte står med armarna i kors eller stod med armarna i kors.
• Ordspråk: Ordspråk som är fullständiga meningar skall inledas med stor bokstav, till exempel Surt, sa räven om rönnbären. Förkortade varianter av typen surt sa räven rekommenderas att omdirigeras med #OMDIRIGERING[[Surt, sa räven om rönnbären.]].

Obeservera att idiomuppslag ska använda vanliga ordklassrubriker och istället med {{tagg|idiomatiskt}} på definitionsraden markera att det rör sig om ett idiom.

Exempel på idiom-uppslag som belyser någon av ovanstående principer:

↑ Upp till navigering

Strukturprinciper för participuppslag

Presensparticip och perfektparticip kan ses som såväl verbformer som adjektiv, eftersom de avleds från verbet ofta med mycket liten betydelseskillnad, men syntaktiskt har en adjektivisk funktion. Det har enats om att hantera presens- och perfektparticip på Wiktionary som rena adjektiv och att avledningen från verbet bör anges under etymologi-rubriken. S-formen av presensparticipet hanteras på grund av sin likhet i betydelse med icke-s-formen som en böjningsform. Det innebär att eventuella skillnader mellan presensparticipets s-form och icke-s-form kan beskrivas närmare under rubriken "Användning" for icke-s-form-artikeln.

==Svenska==
===Adjektiv===
'''cyklande'''
#''(pågående)'' som [[cykla]]r

====Varianter====
*[[cyklandes]]

====Användning====
Något som skiljer ''cyklande'' från ''cyklandes'' i betydelse är...

====Etymologi====
Presensparticip av [[cykla]].

<pre><nowiki>==Svenska==
===Adjektiv===
'''cyklandes'''
#{{böjning|sv|variant av||[[cyklande]]}}

Exempel på uppslag som belyser principen ovan på ett bra sätt:

↑ Upp till navigering

Strukturprinciper för adverb och motsvarande adjektiv

Adjektiv i neutrumform som även motsvaras av ett adverb presenteras ändå på Wiktionary som separerade ord under separerade ordklassrubriker; dels som en böjningsform av adjektiv, dels som grundform av adverb. Eftersom betydelsen (men inte funktionen) är så gott som densamma är det dock inte nödvändigt med en självständig definition för adverbet, utan en hänvisning till motsvarande adjektiv är fullt tillräckligt. I exempelmeningar för adjektivet bör dock motsvarande adverb inte användas, och i exempelmeningar för adverbet bör adjektivets neutrumform inte användas, även om stavningen dem emellan råkar sammanfalla på svenska.

==Svenska==
===Adverb===
{{adv}}
'''sexuellt'''
#''avledning till'' [[sexuell]]

====Översättningar====
*engelska: [[sexually]]

===Adjektiv===
'''sexuellt'''
#{{böjning|sv|adj|[[sexuell]]}} ''(avsnittet läggs till av robot)''

Exempel på uppslag som belyser principen ovan på ett bra sätt:

↑ Upp till navigering

Olika typer av uppslag

I diskussioner används ibland olika namn på uppslagstyper som är nödvändiga att särskilja när det gäller hur de ska utformas. Anledningarna är bland annat att göra arbetet smidigare, undvika dubbelarbete, och underlätta underhållet, men även för att det ska vara enklare som besökare att hitta till rätt information.

Huvuduppslag

Huvuduppslag kallas de uppslag som kan innehålla alla de rubriker som beskrivs i stilguiden. Huvuduppslaget ska länka till variantuppslagen under variantrubriken, och till böjningsuppslagen i böjningstabellen samt under grammatikrubriken. Det är på huvuduppslaget i princip all information som finns tillgänglig om varianterna ska finnas. Vad som räknas som varianter beskrivs närmare i stilguidens avsnitt om rubriken varianter. Två ord kan vara lika vanliga och lika accepterade. Målet är att den mest korrekta, mest accepterade, mest spridda osv. varianten får beskrivas på huvuduppslaget. Det mesta som nämns i stilguiden hänsyftar till användning på huvuduppslag.

Variantuppslag

Variantuppslag kallas de uppslag som skapas från de stavningar som listas under huvuduppslagets variantrubrik. Variantuppslaget innehåller språkrubrik och ordklassrubrik och kategoriseras precis som huvuduppslag med hjälp av kategoriseringsmallarna, alternativt med en egen grammatikmall. Exempelmening och uttalsanvisning kan också läggas till. Däremot innehåller ett variantuppslag inga avsnitt med rubriknivå under språkrubriken. Hur en variant används beskrivs alltså inte under användningsrubriken på variantuppslaget, utan under användningsrubriken i motsvarande huvuduppslag. På variantuppslagen ska istället för att presentera en definition istället hänvisa till huvudslaget med en rimlig formulering som får det att framgå vilken stilvärdesrelation varianten har till varianten huvuduppslaget är döpt efter.

Exempel på huvuduppslag och variantuppslag som visar hur det kan se ut: sjyst

Förkortningar listas under variantrubriken, och hänvisar till huvuduppslaget på samma sätt som andra variantuppslag gör, men förkortningsuppslag är utöver det egna huvuduppslag exempelvis med egna exempelmeningar och översättningslistor.

Böjningsuppslag

Böjningsuppslag kallas de uppslag som vanligen skapas med bot. Böjningsuppslagets främsta uppgift är att slussa besökaren vidare till huvuduppslaget. Hur böjningsuppslag utformas beskrivs närmare under rubriken böjningsformer. Vissa typer av böjningsformer kan vara intressanta att lägga till i en särskild underkategori till böjningsforms-kategorin som böjningsformer läggs i. Detta kan göras exempelvis för ålderdomliga verbformer, men att tagga definitionen med stilvärde eller dyligt ska inte göras, men en {{tagg}}-mall kan användas utan att någon text skrivs ut inom någon parentes genom att använda parametern kat=.

Exempel på ålderdomliga böjningsuppslag: art

Hänvisningsuppslag

Hänvisninsuppslag är helt enkelt de uppslag som på definitionsraden, istället för att presentera en definition, istället hänvisar till ett annat uppslag. Definitionsraden är utformad på samma sätt som variantuppslag och böjningsuppslag, med en kursiverad del till som beskriver relationen och en icke kursiverad del som länkar till huvuduppslaget. {{[[Mall:|text=||text=]]}} kan användas för att förtydliga sambandet på något sätt.

Exempel på hänvisningsuppslag som inte samtidigt är variantuppslag, böjningsuppslag eller teckenuppslag:

Omdirigeringar

Det finns två typer av omdirigeringar: mjuk och hård. Den mjuka ger användaren en länk att klicka på för att slussas vidare, den hårda slussar användaren vidare direkt. En mjuk omdirigering ser ut såhär: <code>{{inget uppslag|länk}}</code> och en hård såhär: #OMDIRIGERING[[länk]]. Om en sida innehållande {{inget uppslag}} får ett uppslag så byter man namn på mallen till den motsvarande mallen {{se även}} som används på sidor innehållande uppslag.

Mjuka omdirigeringar med {{inget uppslag}} används enligt samma principer som {{se även}}. Se Wiktionary:Mallar/se även för beskrivning. Hårda omdirigeringar används främst för uppslag med lite längre namn, såsom ordspråksuppslag, för att enkelt och direkt slussa användaren vidare till rätt uppslag.