blicken

Definition från Wiktionary, den fria ordlistan.
Hoppa till navigering Hoppa till sök

Svenska

[redigera]

Substantiv

[redigera]

blicken

  1. böjningsform av blick

Tyska

[redigera]

Verb

[redigera]
Konjugation för blicken 

Hjälpverb: haben

Infinitiv blicken
Presensparticip blickend
Perfektparticip geblickt
Indikativ 1:a pers. 2:a pers. 3:e pers.
Presens Singular ich blicke  du blickst  er, sie, es blickt 
Plural wir blicken  ihr blickt  sie blicken 
Preteritum Singular ich blickte  du blicktest  er, sie, es blickte 
Plural wir blickten  ihr blicktet  sie blickten 
Imperativ
Singular - blicke ! -
Plural - blickt ! blicken Sie !
Konjunktiv I
Presens Singular ich blicke  du blickest  er, sie, es blicke 
Plural wir blicken  ihr blicket  sie blicken 
Konjunktiv II
Preteritum Singular ich blickte  du blicktest  er, sie, es blickte 
Plural wir blickten  ihr blicktet  sie blickten 

blicken

  1. blicka, se, titta
    Besläktade ord: Blick
    Sammansättningar: überblicken