collier

Svenska

Substantiv

Böjningar av collier	Singular		Plural
utrum	Obestämd	Bestämd	Obestämd	Bestämd
Nominativ	collier	colliern, collieren	collierer	colliererna
Genitiv	colliers	collierns, collierens	collierers	collierernas

collier

• uttal: kålje’

1. halsband

   Etymologi: Belagt sedan 1795. Av franska collier, av col ("hals"). Jämför med etymologi för dekolletage, kolli, kolportera och kyller.

   Varianter: koljé

   Sammansättningar: pärlcollier

2. böjningsform av collie

Översättningar

halsband

• belarusiska: калье n
• bokmål: collier n
• bulgariska: колие ^(bg)
• franska: collier ^(fr) m
• grekiska: κολιέ ^(el)
• nynorska: collier n
• polska: kolia ^(pl) f
• portugisiska: colar ^(pt) m
• rumänska: colier ^(ro)
• ryska: колье́ ^(ru) n
• spanska: collar ^(es)
• tyska: Collier n
• ukrainska: кольє n