emeritus

Definition från Wiktionary, den fria ordlistan.
Hoppa till navigering Hoppa till sök

Svenska[redigera]

Substantiv[redigera]

emeritus

  1. ämbetsman som efter pensionering behåller hederstitel och vissa särskilda uppdrag eller uppgifter
    Etymologi: Av latinska emeritus.

Översättningar[redigera]

Adjektiv[redigera]

emeritus (oböjligt)

  1. (om högre ämbetsman, professor eller dylikt) pensionerad men med bibehållen hederstitel och vissa särskilda uppdrag eller uppgifter
    Etymologi: Av latinska emeritus.

Översättningar[redigera]