enstaka

Definition från Wiktionary, den fria ordlistan.
Hoppa till navigering Hoppa till sök

Svenska

[redigera]

Adjektiv

[redigera]

enstaka (oböjligt)

  1. som är den enda av sitt slag i ett visst sammanhang
    Synonymer: enda, ynka, ensam, enskild, för sig, fristående, isolerad, singel
  2. som förekommer sällan och oregelbundet
    Synonymer: sporadisk, spridd, en och annan

Fraser

[redigera]

Översättningar

[redigera]