förrättare

Definition från Wiktionary, den fria ordlistan.
Hoppa till navigering Hoppa till sök

Svenska

[redigera]

Substantiv

[redigera]
Böjningar av förrättare  Singular Plural
utrum Obestämd Bestämd Obestämd Bestämd
Nominativ förrättare förrättaren, vard. förrättarn förrättare förrättarna
Genitiv förrättares förrättarens, vard. förrättarns förrättares förrättarnas

förrättare

  1. person som ut­för förrättning
    Användning: vanligtvis i sammansättningar
    Sammansättningar: auktionsförrättare, begravningsförrättare, vigselförrättare

Översättningar

[redigera]