granne

Definition från Wiktionary, den fria ordlistan.
Hoppa till navigering Hoppa till sök

Se även Granne.

Svenska[redigera]

Adjektiv[redigera]

granne

  1. böjningsform av grann

Substantiv[redigera]

Böjningar av granne  Singular Plural
utrum Obestämd Bestämd Obestämd Bestämd
Nominativ granne grannen grannar grannarna
Genitiv grannes grannens grannars grannarnas
Som förled i sammansättningar används grann-.

granne

  1. person (eller annan part) som bor (eller på annat sätt har sina lokaler) precis bredvid, mittemot, i samma flerfamiljshus, eller på annat sätt nära en given person eller part
    Medan mina grannar var på semester vattnade jag deras blommor.
    Synonymer: nabo
    Etymologi: Motsvarande ord finns i danska grande, norska granne, men i dessa språk används vanligen nabo; i isländskan används granni eller nábúi. Samma bildning som i gotiska garazna, av ga-, "samman", och razn, "hus" (motsvarande isländska rann; i svenska rannsaka). Gränd är en avledning.[1]
    Sammansättningar: bordsgranne, grannby, grannflicka, grannfru, granngård, grannhus, grannkommun, grannkvinna, grannland, grannlägenhet, grannpojke, grannskap, grannsocken, grannstuga, grannsämja, granntomt, granntös

Översättningar[redigera]

Källor[redigera]

  1. Svenska Akademiens ordbok: "granne", läst 2009-12-04