inrikta

Definition från Wiktionary, den fria ordlistan.
Hoppa till navigering Hoppa till sök

Svenska

[redigera]

Verb

[redigera]
Böjningar av inrikta  Aktiv Passiv
Infinitiv inrikta inriktas
Presens inriktar inriktas
Preteritum inriktade inriktades
Supinum inriktat inriktats
Imperativ inrikta
Particip
Presens inriktande, inriktandes
Perfekt inriktad

inrikta ((1) även som partikelverb: rikta in)

  1. ställa in i viss riktning
    Besläktade ord: inriktad, inriktning
  2. (reflexivt: inrikta sig) ställa in siktet, ha som huvudmål
    Jag är historiker och inriktar mig speciellt på medeltiden.

Översättningar

[redigera]