irra

Definition från Wiktionary, den fria ordlistan.
Hoppa till navigering Hoppa till sök

Svenska

[redigera]

Verb

[redigera]
Böjningar av irra  Aktiv Passiv
Infinitiv irra irras
Presens irrar irras
Preteritum irrade irrades
Supinum irrat irrats
Imperativ irra
Particip
Presens irrande, irrandes
Perfekt   (irrad)?

irra

  1. vandra omkring utan syfte; (även om blicken)
    Synonymer: flacka, virra, vimsa
    Etymologi: Belagt i svenska språket sedan 1801, av tyska irren.[1]
    Besläktade ord: förirra
    Sammansättningar: irrbild, irrbloss, irrfärd, irrgång, irrlära, irrlärig, irrsken, irrväg

Översättningar

[redigera]

Källor

[redigera]
  1. Svensk ordbok: "irra", läst 2021-11-21