klokskap

Definition från Wiktionary, den fria ordlistan.
Hoppa till navigering Hoppa till sök

Svenska

[redigera]

Substantiv

[redigera]
Böjningar av klokskap  Singular Plural
utrum Obestämd Bestämd Obestämd Bestämd
Nominativ klokskap klokskapen klokskaper klokskaperna
Genitiv klokskaps klokskapens klokskapers klokskapernas

klokskap u

  1. (övertro på sin) klokhet
    Jämför: förnumstighet, överklokhet

Bokmål

[redigera]

Substantiv

[redigera]

klokskap m

  1. klokhet