kontur

Definition från Wiktionary, den fria ordlistan.
Hoppa till navigering Hoppa till sök

Se även Kontur.

Svenska

[redigera]

Substantiv

[redigera]
Böjningar av kontur  Singular Plural
utrum Obestämd Bestämd Obestämd Bestämd
Nominativ kontur konturen konturer konturerna
Genitiv konturs konturens konturers konturernas

kontur u

  1. ytterlinje som begränsar något, ofta i fråga om ritad figur eller något föremål som avtecknar sig mot en bakgrund
    Trädens konturer avtecknar sig tydligt mot kvällshimlen.
    Besläktade ord: konturlös

Översättningar

[redigera]