mort

Bokmål

Substantiv

mort

1. mört

Franska

Substantiv

Böjningar av mort 1.	Singular	Plural
Femininum	mort	morts

Böjningar av mort 2.	Singular	Plural
Maskulinum	mort	morts

mort f

• uttal: mɔʁⓘ

1. död

   Synonymer: fin, trépas, décès

   Etymologi: Av latinets mortem, ackusativ av mors, "död". Ytterst av urindoeuropeiska *mr̥-, *mr̥-to-, "död". Besläktat med svenska mord, mörda, mördare.

2. död person, i synnerhet man

   Synonymer: défunt

   Etymologi: Av mort, "död".

Besläktade ord: morte

Adjektiv

Böjningar av mort	Singular	Plural
Maskulinum	mort	morts
Femininum	morte	mortes

mort

• uttal: mɔʁ

1. död

   Synonymer: décédé

   Antonymer: vivant

   Etymologi: Av fornfranska mort med samma betydelse, av latinska mortuus med samma betydelse, perfektparticip aktiv av morior, "jag dör". Egentligen perfektparticip av mourir, "att dö".

Verb

mort

1. böjningsform av mourir

Nederländska

Verb

mort

1. böjningsform av morren

Rumänska

Adjektiv

mort

1. död

   Antonymer: viu

   Besläktade ord: muri, moarte

Skotsk gäliska

Substantiv

mort m

1. mord

Verb

mort

1. mörda