regnen

Definition från Wiktionary, den fria ordlistan.
Hoppa till navigering Hoppa till sök

Svenska

[redigera]

Substantiv

[redigera]

regnen

  1. böjningsform av regn

Tyska

[redigera]

Verb

[redigera]
Konjugation för regnen 

Hjälpverb: haben

Infinitiv regnen
Presensparticip regnend
Perfektparticip geregnet
Indikativ 1:a pers. 2:a pers. 3:e pers.
Presens Singular - - es regnet 
Plural - - -
Preteritum Singular - - es regnete 
Plural - - -
Imperativ
Singular - - -
Plural - - -
Konjunktiv I
Presens Singular - - es regne 
Plural - - -
Konjunktiv II
Preteritum Singular - - es regnete 
Plural - - -

regnen

  1. (intransitivt, opersonligt) regna
    Besläktade ord: Regen
  2. (transitivt, opersonligt) regna