ænda

Definition från Wiktionary, den fria ordlistan.
Hoppa till navigering Hoppa till sök

Fornsvenska[redigera]

Verb[redigera]

Konjugation för ænda 
Infinitiv ænda
Presensparticip ændandi, ændande
Perfektparticip ændaþer
Indikativ Aktivum Passivum
1:a pers. 2:a pers. 3:e pers. 1:a pers. 2:a pers. 3:e pers.
Presens Singular ændar ændar ændar ændas ændas ændas
Plural ændum, ændom ændin ænda ændums, ændoms ændins ændas
Preteritum Singular ændaþi, ændaþe ændaþi, ændaþe ændaþi, ændaþe ændaþis, ændaþes ændaþis, ændaþes ændaþis, ændaþes
Plural ændaþum, ændaþom ændaþin ændaþu, ændaþo ændaþums, ændaþoms ændaþins ændaþus, ændaþos
Imperativ 1:a pers. 2:a pers. 3:e pers. 1:a pers. 2:a pers. 3:e pers.
Singular - ænda - - - -
Plural ændum, ændom ændin - - - -
Konjunktiv 1:a pers. 2:a pers. 3:e pers. 1:a pers. 2:a pers. 3:e pers.
Presens Singular ændi, ænde ændi, ænde ændi, ænde ændis, ændes ændis, ændes ændis, ændes
Plural ændum, ændom ændin ændin ændums, ændoms ændins ændins
Preteritum Singular ændaþi, ændaþe ændaþi, ændaþe ændaþi, ændaþe ændaþis, ændaþes ændaþis, ændaþes ændaþis, ændaþes
Plural ændaþum, ændaþom ændaþin ændaþin ændaþums, ændaþoms ændaþins ændaþins

ænda

  1. avsluta, ända