Definition från Wiktionary, den fria ordlistan.
Hoppa till navigering
Hoppa till sök
אָב ('áv) m
- uttal: (modern israelisk hebreiska) (ʔ)av
- uttal: (bibelhebreiska, tiberiansk hebreiska) ʔɔːv
- far, fader
- förfader, anfader
- föregångare
- upphovsmakare
- prototyp
- Etymologi: Av ursemitiska *ʾab-.
- Besläktade ord: אַבָּא (ába), אַבָּהוּת (abahút), אֲבָהִי (avahí)
- ab; den femte månaden i den judiska kalendern (från mellan åttonde juli till sjunde augusti till mellan sjätte augusti och femte september)
- Etymologi: Av akkadiska 𒌗𒉈 (itiabu).
- Se även: (judiska kalendermånader) תשרי, חשוון, כסלו, טבת, שבט, אדר, ניסן, אייר, סיוון, תמוז, אב, אלול
אֵב ('év) m
- rotskott (från träd)
- spridning
- (endast i plural) tillväxt, utveckling
