adeln

Definition från Wiktionary, den fria ordlistan.
Hoppa till navigering Hoppa till sök

Svenska[redigera]

Substantiv[redigera]

adeln

  1. böjningsform av adel

Tyska[redigera]

Verb[redigera]

Konjugation för adeln 

Hjälpverb: haben

Infinitiv adeln
Presensparticip adelnd
Perfektparticip geadelt
Indikativ 1:a pers. 2:a pers. 3:e pers.
Presens Singular ich adle, adel, adele  du adelst  er, sie, es adelt 
Plural wir adeln  ihr adelt  sie adeln 
Preteritum Singular ich adelte  du adeltest  er, sie, es adelte 
Plural wir adelten  ihr adeltet  sie adelten 
Imperativ
Singular - adle !, adel !, adele ! -
Plural - adelt ! adeln Sie !
Konjunktiv I
Presens Singular ich adele  du adelest  er, sie, es adele 
Plural wir adeln  ihr adelet  sie adeln 
Konjunktiv II
Preteritum Singular ich adelte  du adeltest  er, sie, es adelte 
Plural wir adelten  ihr adeltet  sie adelten 

adeln

  1. adla, nobilisera
    Besläktade ord: Adel, adlig