antura

Definition från Wiktionary, den fria ordlistan.
Hoppa till navigering Hoppa till sök

Svenska[redigera]

Verb[redigera]

antura

  1. (dialektalt, västgötska, sörmländska, reflexivt: antura sig) visa upprördhet och förtvivlan
    1973: Stenfågel, Sven Delblanc:
    Gamla kvinnor anturar sig över henne ibland: den flickan är för eftergiven och stilla för att länge leva på jorden ...
    Synonymer: åbäka

Finska[redigera]

Substantiv[redigera]

antura

  1. sula