bete
Definition från Wiktionary, den fria ordlistan.
Se även bête.
bete
- stor (hörn)tand som då det handlar om djurs betar ofta används som (gräv)verktyg eller vapen
- Elefantens ena bete var borta.
- något frestande (mat eller annat) som används för att få offret att utföra avsedd handling; jmf agn; åtel
- Mask är ett bra bete när man fiskar.
- det att låta djur äta av växtlighet; plats där detta sker
- Korna är ute på bete.
- (ålderdomligt, dialektalt) kastrerad bagge; gällgumse, hammel[1]
[redigera] Sammansättningar
- tand
- agn
- matplats
- agn
- matplats
[redigera] Översättningar
bete
- (reflexivt: bete sig) uppföra sig; speciellt om att hela tiden uppföra sig på korrekt sätt; handla i enlighet med sociala normer
[redigera] Besläktade ord
[redigera] Översättningar
- ↑ Nilsson, Sven. Skandinavisk fauna. 1–4. Ny uppl. 1–3. Lund 1820–1855. 2 uppl. 1847–1860.