bruklighet

Definition från Wiktionary, den fria ordlistan.
Hoppa till navigering Hoppa till sök

Svenska[redigera]

Substantiv[redigera]

Böjningar av bruklighet  Oräknebart
utrum Obestämd Bestämd
Nominativ bruklighet brukligheten
Genitiv bruklighets bruklighetens

bruklighet u

  1. det att vara bruklig; grad av förekomst eller användning av något
    Användning: Ofta om ord eller språkliga uttryck.
    Se även tesaurus: Vanlighet, Verksamhet, Förfarande, Modesak
Hämtad från ”https://sv.wiktionary.org/w/index.php?title=bruklighet&oldid=3993781”