daddel

Definition från Wiktionary, den fria ordlistan.
Hoppa till navigering Hoppa till sök

Bokmål[redigera]

Substantiv[redigera]

daddel m

  1. (frukt) dadel
  2. (träd) dadelpalm

Danska[redigera]

Substantiv[redigera]

Böjningar av daddel  Singular Plural
utrum Obestämd Bestämd Obestämd Bestämd
Nominativ daddel daddelen, dadlen dadler dadlerne
Genitiv daddels daddelens, dadlens dadlers dadlernes

daddel u

  1. (frukter) dadel
    ikke en daddel
    inte en smula (ingenting alls)
    Sammansättningar: daddelblomme, daddelpalme, daddelvin

Nynorska[redigera]

Substantiv[redigera]

daddel m

  1. (frukt) dadel
  2. (träd) dadelpalm