defeat

Definition från Wiktionary, den fria ordlistan.

Hoppa till: navigering, sök

[redigera] Engelska

[redigera] Substantiv

Böjningar av defeat  Singular Plural
Nominativ defeat defeats
Genitiv defeat's defeats'

defeat

  1. nederlag, förlust

[redigera] Verb

Böjningar av defeat  Singular Plural
1-2:a pers. 3:e pers.
Presens defeat defeats defeat
Preteritum defeated
Perfektparticip defeated
Presensparticip defeating

defeat

  1. besegra, övervinna
  2. förstöra, tillintetgöra
    That would kind of defeat the whole purpose.
    Det där skulle så att säga förstöra hela syftet.