dike
Definition från Wiktionary, den fria ordlistan.
[redigera] Svenska
[redigera] Substantiv
| Böjningar av dike | Singular | Plural | ||
|---|---|---|---|---|
| neutrum | Obestämd | Bestämd | Obestämd | Bestämd |
| Nominativ | dike | diket | diken | dikena |
| Genitiv | dikes | dikets | dikens | dikenas |
dike
- grävd fåra avsedd att avvattna mark
- Besläktade ord: dika, dikning
- Sammansättningar: dikesbotten, dikesdränering, dikeskant, dikespropp, dikesrensa, dikesrensning, dikesslänt, skogsdike, skyddsdike
