egen
Innehåll |
[redigera] Svenska
[redigera] Pronomen
egen (adjektiviskt pronomen, fokuserande pronomen/framhävande pronomen)
- som ägs av/tillhör/brukas av subjektet allena
- Karl fick ett eget rum när han var två år.
- Jag vill ha min egen hund. / Jag vill ha min alldeles egna hund. / Jag vill ha min fina egna hund.
- Ni får ta med er era egna tandborstar på resan.
[redigera] Grammatik
Klassificeringen av egen som ett pronomen eller som ett adjektiv beror på om man främst ser till ordets betydelse eller till hur ordet böjs. Böjningen för egen är adjektivisk, det vill säga att den böjs efter sitt huvudord som adjektiv brukar göra, efter numerus, genus och kasus bland annat. Svenska Akademiens Grammatik och Svenska Akademiens språklära anger båda egen som ett adjektiviskt pronomen, ett relationellt pronomen, och kallar den finaste uppdelningen för fokuserande pronomen respektive framhävande pronomen, där exempelvis även själv och enda ingår. Dessa låter alltså betydelsen av orden som liknar andra pronomen gå före i valet mellan klassificeringen i pronomen eller i adjektiv. Vissa ordböcker såsom Svenska Akademiens Ordlista och Nationalencyklopedins Ordbok, tar emellertid mer fasta på den adjektiviska böjningen och klassar egen rätt och slätt som adjektiv. ![]()
[redigera] Sammansättningar
[redigera] Översättningar
[redigera] Adjektiv
| Böjningar av egen | Positiv | Komparativ | Superlativ | |
|---|---|---|---|---|
| Attributivt | ||||
| Obestämd singular |
Utrum | egen | ▲ | |
| Neutrum | eget | ▲ | ||
| Bestämd singular |
Maskulinum | egne | egnare | egnaste |
| Alla | egna | ▼ | egnaste | |
| Plural | egna | ▼ | egnaste | |
| Predikativt | ||||
| Singular | Utrum | egen | ▲ | ▲ |
| Neutrum | eget | egnare | egnast | |
| Plural | egna | ▼ | ▼ | |
| Adverbavledning | eget | |||
egen
- som utmärker sig genom att vara annorlunda
- Tomas är väldigt egen av sig.
- Besläktade ord: egenhet