gnister

Definition från Wiktionary, den fria ordlistan.
Hoppa till navigering Hoppa till sök

Svenska[redigera]

Substantiv[redigera]

Böjningar av gnister  Oräknebart
neutrum Obestämd Bestämd
Nominativ gnister gnistret
Genitiv gnisters gnistrets

gnister

  1. (ålderdomligt) gnistor
    Tog då till orda bland dem Antinoos, son av Eupeithes;
    bister han var, och av harm hans svartomtöcknade sinne
    jäste, och ögonen voro som eld och sprutade gnister:
    (Homeros' Odyssée, 1920)