gunga
Definition från Wiktionary, den fria ordlistan.
Innehåll |
Svenska [redigera]
Substantiv [redigera]
| Böjningar av gunga | Singular | Plural | ||
|---|---|---|---|---|
| utrum | Obestämd | Bestämd | Obestämd | Bestämd |
| Nominativ | gunga | gungan | gungor | gungorna |
| Genitiv | gungas | gungans | gungors | gungornas |
gunga
- sittplats upphängd i två linor eller kedjor och som kan pendla fram och tillbaka
- Den nya gungan var klart populärast av barnen i lekparken.
- Besläktade ord: gung
- Sammansättningar: gungbräda, gunghäst, gungstol, slänggunga
Översättningar [redigera]
Verb [redigera]
| Böjningar av gunga | Aktiv | Passiv |
|---|---|---|
| Infinitiv | gunga | gungas |
| Presens | gungar | gungas |
| Preteritum | gungade | gungades |
| Supinum | gungat | gungats |
| Imperativ | gunga | – |
| Particip | ||
| Presens | gungande, gungandes | |
| Perfekt | gungad | |
gunga
- använda en gunga
- Jag vågar gunga högst av alla mina kompisar.
- svaja fram och tillbaks; röra sig fram och tillbaka i en rörelse som en harmonisk svängning
- Det kan gunga ordentligt på sjön.
- Farmor brukar alltid sitta och gunga i gungstolen när vi hälsar på.
- (poetiskt) knulla