harm

Svenska

Substantiv

Böjningar av harm	Oräknebart
utrum	Obestämd	Bestämd
Nominativ	harm	harmen
Genitiv	harms	harmens

harm

1. (ålderdomligt) skada; grunden för sammansättningen harmlös
2. förnärmelse, grämelse, ilska (över en åsamkad skada)

Engelska

Substantiv

Böjningar av harm	Singular	Plural
Nominativ	harm	harms
Genitiv	harm's	harms'

harm

1. skada, ont

   Synonymer: injury; hurt; damage; detriment; misfortune

2. något som orsakar skada eller ont

Verb

Böjningar av harm	Singular		Plural
	1-2:a pers.	3:e pers.
Presens	harm	harms	harm
Preteritum	◀	harmed	▶
Perfektparticip	◀	harmed	▶
Presensparticip	◀	harming	▶

harm

1. skada, göra illa

Besläktade ord

• harmer
• harmful
• harmless
• harmlessness
• out of harms way
• self-harm
• unharmed