heder

Svenska

Substantiv

Böjningar av heder	Oräknebart
utrum	Obestämd	Bestämd
Nominativ	heder	hedern
Genitiv	heders	hederns

heder

1. anseende på grund av goda karaktärsegenskaper

Etymologi

Fornsvenska hĕþper, hädher, hädhir . Motsvarande forndanska heder (danska hæder), nynorska heider, fornnordiska heiðr (ära), fornengelska hădor (klar). Från indoeuropeisk rot.

Besläktade ord

• hederlig
• hedersam
• hedra

Sammansättningar

hedervärdig hedersaffär hedersbegrepp hedersbetygelse hedersbevisning hedersborgare hedersbok hedersbroder hedersbrott hedersbänk hedersdag hedersdiplom hedersdoktor hedersdomstol hedersdräkt hedersfagott hedersfana hedersfolk hedersfru hedersförmån hedersgosse hedersgrad hedersgubbe hedersgumma hedersgåva hedersgäst hederskläder hedersklänning hedersknyffel hederskodex hederskrans hederskrona hederskänsla hedersledamot hederslegion hederslystnad hederslöfte hederslön hederslös

hedersman hedersmedalj hedersmedlem hedersmord hedersmotiv hedersmåltid hedersnamn hedersord hederspamp hederspascha hedersplats hedersplikt hederspojke hederspost hederspresidium hederspris hedersrum hederssabel hederssjuka hedersskrift hedersskrud hedersskuld hedersskänk hedersstod hedersstol hedersstraff hedersstycke hedersställe hederssäte hederstecken hederstitel hederstjänst hedersuppdrag hedersvakt hedersvarv hedersvåld hedersvän hedersvärja hedersämbete

Fraser

• på heder och samvete

Översättningar

Översättningar  

bokmål: heder (no) m danska: hæder (da) u engelska: amerikansk engelska: honor (en) brittisk engelska: honour (en)

franska: honneur (fr) m nynorska: heider (nn) m spanska: honor (es) m

Bokmål

Substantiv

Böjningar av heder	Oräknebart
maskulinum	Obestämd	Bestämd
Nominativ	heder	hederen
Genitiv	heders	hederens

heder m

1. heder

Besläktade ord

• hederlig
• hederlighet
• hedre

Sammansättningar

• hedersbevisning
• hedersgjest
• hederskront
• hedersmann
• hedersplass
• hederstegn