hermelin

Svenska

Substantiv

Böjningar av hermelin	Singular		Plural
utrum	Obestämd	Bestämd	Obestämd	Bestämd
Nominativ	hermelin	hermelinen	hermeliner	hermelinerna
Genitiv	hermelins	hermelinens	hermeliners	hermelinernas

hermelin

1. smalt mårddjur (Mustela erminea) i släktet Mustela

   Synonymer: lekatt

hermelin i sommarpäls

Etymologi

Av fornsvenska hermelin, av medelhögtyska hermelin. Av fornhögtyska harmo (”vessla”) med en diminutivändelse (jämför tyska -lein). Av urgermanska *harmô (”vessla”).

Översättningar

mårddjur  

bokmål: røyskatt (no) m danska: lækat (da) u, hermelin (da) engelska: ermine (en), stoat (en) franska: hermine (fr) f färöiska: roysikøttur (fo) m

isländska: hreysiköttur (is) m italienska: ermellino (it) m nynorska: røyskatt (nn) m spanska: armiño (es) m tyska: Hermelin (de) f

Fornsvenska

Substantiv

hermelin m

1. hermelin

   Synonymer: lǣkatter