idiot

Definition från Wiktionary, den fria ordlistan.

Innehåll 1 Svenska 1.1 Substantiv 1.1.1 Etymologi 1.1.2 Besläktade ord 1.1.3 Fraser 1.1.4 Synonymer 1.1.5 Översättningar 2 Engelska 2.1 Substantiv 3 Franska 3.1 Substantiv 3.1.1 Besläktade ord

[redigera] Svenska

[redigera] Substantiv

Böjningar av idiot	Singular		Plural
utrum	Obestämd	Bestämd	Obestämd	Bestämd
Nominativ	idiot	idioten	idioter	idioterna
Genitiv	idiots	idiotens	idioters	idioternas

idiot

1. mindre begåvad eller intelligent person, ofta ett skällsord

[redigera] Etymologi

Av latin idiota, okunnig, olärd, obildad människa, av grekiska ´ιδιωτης, privatman, lekman, okunnig, obildad person, till ´ιδιως egen. Syftar på någon som inte tar ansvar för statens affärer.

[redigera] Besläktade ord

• idiotsäker
• idioti

[redigera] Fraser

• nyttig idiot

[redigera] Synonymer

• fubbick
• pucko

[redigera] Översättningar

• engelska: idiot ^(en)
• franska: idiot ^(fr) m; idiote ^(fr) f
• tyska: Idiot ^(de) m, Idiotin ^(de) f
• spanska: idiota ^(es) m

[redigera] Engelska

[redigera] Substantiv

idiot

1. idiot

[redigera] Franska

[redigera] Substantiv

idiot m

1. idiot

[redigera] Besläktade ord

• idiote