implikatur

Svenska

Substantiv

Böjningar av implikatur	Singular		Plural
utrum	Obestämd	Bestämd	Obestämd	Bestämd
Nominativ	implikatur	implikaturen	implikaturer	implikaturerna
Genitiv	implikaturs	implikaturens	implikaturers	implikaturernas

implikatur

1. (logik) mening (betydelse) som inte är en logisk följd av en sats i ett yttrande (men som normalt uppfattas av åhöraren)

   Jämför: implikation

   Se även: presupposition

Översättningar

mening som inte är en logisk följd av en sats

• engelska: implicature ^(en)
• franska: implicature ^(fr) f
• nederländska: implicatie ^(nl)
• spanska: implicatura f
• tyska: Implikatur ^(de) f