inträffa
Definition från Wiktionary, den fria ordlistan.
Innehåll |
[redigera] Svenska
[redigera] Verb
| Böjningar av inträffa | Aktiv | Passiv |
|---|---|---|
| Infinitiv | inträffa | inträffas |
| Presens | inträffar | inträffas |
| Preteritum | inträffade | inträffades |
| Supinum | inträffat | inträffats |
| Imperativ | inträffa | – |
| Particip | ||
| Presens | inträffande, inträffandes | |
| Perfekt | inträffad | |
inträffa
- (om en händelse) existera /vid en viss tidpunkt/
- Nästa totala solförmörkelse som kan ses i Stockholm inträffar den 24 maj 2927. Man måste äta riktigt nyttigt om man vill leva så länge.
