inträffa
Definition från Wiktionary, den fria ordlistan.
Svenska [redigera]
Verb [redigera]
| Böjningar av inträffa | Aktiv | Passiv |
|---|---|---|
| Infinitiv | inträffa | inträffas |
| Presens | inträffar | inträffas |
| Preteritum | inträffade | inträffades |
| Supinum | inträffat | inträffats |
| Imperativ | inträffa | – |
| Particip | ||
| Presens | inträffande, inträffandes | |
| Perfekt | inträffad | |
inträffa
- (om en händelse) existera /vid en viss tidpunkt/