kännetecken
Definition från Wiktionary, den fria ordlistan.
[redigera] Svenska
[redigera] Substantiv
| Böjningar av kännetecken | Singular | Plural | ||
|---|---|---|---|---|
| neutrum | Obestämd | Bestämd | Obestämd | Bestämd |
| Nominativ | kännetecken | kännetecknet | kännetecken | kännetecknen |
| Genitiv | känneteckens | kännetecknets | känneteckens | kännetecknens |
- utmärkande egenskap; något som kännetecknar, identifierar
