kalv
Definition från Wiktionary, den fria ordlistan.
Innehåll |
[redigera] Svenska
[redigera] Substantiv
| Böjningar av kalv | Singular | Plural | ||
|---|---|---|---|---|
| utrum | Obestämd | Bestämd | Obestämd | Bestämd |
| Nominativ | kalv | kalven | kalvar | kalvarna |
| Genitiv | kalvs | kalvens | kalvars | kalvarnas |
kalv
- (däggdjur) ung avkomma till vissa djur, främst nötkreatur och vissa andra idisslare men även t ex valar
- (dialektalt) liten sjö intill en större /med vilken den med in- eller utloppet är förenad/
- (föråldrat) vadmuskel
[redigera] Etymologi
- däggdjur
Av fornsvenska kalver m, motsvarande danska och norska kalv, fornsaxiska kalf n, fornhögtyska chalp m (tyska kalb), med ursprung i germanska stammen *kalbaz n. Jämför finska lånordet kalpei.
[redigera] Besläktade ord
[redigera] Sammansättningar
[redigera] Översättningar
[redigera] Bokmål
[redigera] Substantiv
| Böjningar av kalv | Singular | Plural | ||
|---|---|---|---|---|
| maskulinum | Obestämd | Bestämd | Obestämd | Bestämd |
| Nominativ | kalv | kalven | kalver | kalvene |
| Genitiv | kalvs | kalvens | kalvers | kalvenes |
kalv
[redigera] Danska
[redigera] Substantiv
| Böjningar av kalv | Singular | Plural | ||
|---|---|---|---|---|
| utrum | Obestämd | Bestämd | Obestämd | Bestämd |
| Nominativ | kalv | kalven | kalve | kalvene |
| Genitiv | kalvs | kalvens | kalves | kalvenes |
kalv
[redigera] Nynorska
[redigera] Substantiv
| Böjningar av kalv | Singular | Plural | ||
|---|---|---|---|---|
| maskulinum | Obestämd | Bestämd | Obestämd | Bestämd |
| Nominativ | kalv | kalven | kalvar | kalvane |
| Genitiv | kalvs | kalvens | kalvars | kalvanes |
kalv