kommendera
Definition från Wiktionary, den fria ordlistan.
Svenska[redigera]
Verb[redigera]
| Böjningar av kommendera | Aktiv | Passiv |
|---|---|---|
| Infinitiv | kommendera | kommenderas |
| Presens | kommenderar | kommenderas |
| Preteritum | kommenderade | kommenderades |
| Supinum | kommenderat | kommenderats |
| Imperativ | kommendera | – |
| Particip | ||
| Presens | kommenderande, kommenderandes | |
| Perfekt | kommenderad | |
kommendera
- befalla, beordra; föra befäl över
- Generalen kommenderade soldaterna att slå till reträtt.
- Besläktade ord: kommando, kommandora, kommendant, kommendör
