kompromiss

Svenska

Substantiv

Böjningar av kompromiss	Singular		Plural
utrum	Obestämd	Bestämd	Obestämd	Bestämd
Nominativ	kompromiss	kompromissen	kompromisser	kompromisserna
Genitiv	kompromiss	kompromissens	kompromissers	kompromissernas

kompromiss

1. beslut som syftar till att genom förhandling tillfredsställa flera parter i en intressekonflikt genom att balansera för- och nackdelar mellan de inblandade

   Besläktade ord: kompromissa

   Sammansättningar: kompromisslös

   Se även: överenskommelse

Översättningar

Översättningar

• bokmål: kompromiss ^(no)
• engelska: compromise ^(en)
• franska: compromis ^(fr) m
• indonesiska: kompromi ^(id)
• italienska: compromesso ^(it) m
• jiddisch: קאָמפּראָמיס m (kompromis)
• polska: kompromis ^(pl)
• turkiska: ödün ^(tr), taviz ^(tr)
• tyska: Kompromiss ^(de) m

Bokmål

Substantiv

kompromiss n

1. kompromiss

   Jämför: avtale, forlik, samtyknad, overenskomst, pruting