kränken

Definition från Wiktionary, den fria ordlistan.
Hoppa till navigering Hoppa till sök

Se även kranken.

Tyska[redigera]

Verb[redigera]

Konjugation för kränken 

Hjälpverb: haben

Infinitiv kränken
Presensparticip kränkend
Perfektparticip gekränkt
Indikativ 1:a pers. 2:a pers. 3:e pers.
Presens Singular ich kränke  du kränkst  er, sie, es kränkt 
Plural wir kränken  ihr kränkt  sie kränken 
Preteritum Singular ich kränkte  du kränktest  er, sie, es kränkte 
Plural wir kränkten  ihr kränktet  sie kränkten 
Imperativ
Singular - kränke ! -
Plural - kränkt ! kränken Sie !
Konjunktiv I
Presens Singular ich kränke  du kränkest  er, sie, es kränke 
Plural wir kränken  ihr kränket  sie kränken 
Konjunktiv II
Preteritum Singular ich kränkte  du kränktest  er, sie, es kränkte 
Plural wir kränkten  ihr kränktet  sie kränkten 

kränken

  1. kränka, missfirma
    Synonymer: beleidigen, verletzen
    Besläktade ord: Kränkung