kränkning
Definition från Wiktionary, den fria ordlistan.
Svenska[redigera]
Substantiv[redigera]
| Böjningar av kränkning | Singular | Plural | ||
|---|---|---|---|---|
| utrum | Obestämd | Bestämd | Obestämd | Bestämd |
| Nominativ | kränkning | kränkningen | kränkningar | kränkningarna |
| Genitiv | kränknings | kränkningens | kränkningars | kränkningarnas |
kränkning
- händelsen att någon kränker en annan
- Besläktade ord: kränka
- Sammansättningar: ärekränkning
