mangel

Definition från Wiktionary, den fria ordlistan.
Hoppa till: navigering, sök

Se även Mangel.

Innehåll

Svenska [redigera]

Substantiv [redigera]

Böjningar av mangel  Singular Plural
utrum Obestämd Bestämd Obestämd Bestämd
Nominativ mangel mangeln manglar manglarna
Genitiv mangels mangelns manglars manglarnas

mangel

  1. maskin som man använder när man manglar

Bokmål [redigera]

Substantiv [redigera]

Böjningar av mangel  Singular Plural
maskulinum Obestämd Bestämd Obestämd Bestämd
Nominativ mangel mangelen mangler manglene
Genitiv mangels mangelens manglers manglenes

mangel m

  1. brist
    Besläktade ord: mangle

Danska [redigera]

Substantiv [redigera]

Böjningar av mangel  Singular Plural
utrum Obestämd Bestämd Obestämd Bestämd
Nominativ mangel manglen, mangelen mangler manglerne
Genitiv mangels manglens, mangelens manglers manglernes

mangel

  1. brist
  2. avsaknad

Nynorska [redigera]

Substantiv [redigera]

Böjningar av mangel  Singular Plural
maskulinum Obestämd Bestämd Obestämd Bestämd
Nominativ mangel mangelen manglar manglane
Genitiv mangels mangelens manglars manglanes

mangel m

  1. brist